|
Detta
avsnitt börjar med Erlands födelse i Hudiksvall och sträcker sig
fram till flytten från Svedbro till Bergsjö

Enligt
uppgifter från mina föräldrar och anhöriga föddes jag den 3dje
Sept. 1902. Detta hände sig i den gård som fanns i närheten
av Hudiksvalls kyrka. Om huset ännu finns kvar vet jag inte. Min
bror Erik blev 2 år och åtta månader 4 dar efter min födelse. När
jag var endast några veckor gammal flyttade vår familj till Gnarp.
Den lilla by vi bosatte oss i hette Svedbro. Möjligen hade namnet
kommit av att vägen gick över en liten å i närheten. Från denna
plats har jag mina allra första minnen. Där fanns sågen med ångmaskinen
som dunkade ”dång – dång”. Där fanns även smedjan där
liar och potatishackor tillverkades. I en annan smedja längre österut
var det mest reparationer av körredskap, kälkar och annat som bönderna
använde. 2 stycket vattendrivna kvarnar fanns dessutom. All denna
småindustri gjorde att hästtrafiken tidvis var rätt livlig. Sällan
syntes en bil på vägen. Lika ofta kunde man få se droskan med
”Patron” o. kusk från ”Bruket” nere vid kusten. C:a 50
personer tillhörande 7 familjer befolkade detta lilla samhälle.
I
vår gård som pappa hade köpt av sin ungdomsvän Johan Forselius
(farfar till Sören Forselius) fanns 4 rum och en bagerilokal med
stor bakugn. Vi bodde i den norra delen: kök med vedspis och
kammare. Mellan vår kammare och bagerikammaren, som var i husets södra
ände, fanns ett rum där farmor och farbror August (som var blind)
bodde. Farbror
August hade gått i blindskola i Kristinehamn och kunde tillverka
korgar av pil samt borstar i olika storlekar och för olika ändamål.
I detta rum fanns vedspis och de hade eget hushåll. I
bagerikammaren bodde faster Kajsa-Stina med sina 2 yngsta pojkar
Einar och Kalle. Hon bakade bröd av olika sorter till försäljning
och det var väl hennes enda inkomstkälla. Kajsa-Stina var änka
efter pappas äldre bror Lars Johan Sjölander. Jag minns hur jag om
vintrarna brukade stå och se ut genom köksfönstret när min bror
Erik åkte skidor utför källartaket och ner på gården. Han var väl
då omkring 5-6 år. Som jag inte hade några lämpliga vinterskor
fick jag vackert stanna inomhus. De lekkamrater jag var mest
tillsammans med hette Ante Sjödin och Enar Sundfors. Gärda, äldre
syster till Ante dog när jag var ca 3 år. Då samlades alla
grannar och släktingar till ”Gravöl”. Några år senare blev
gamle farfar (Ris-Lars Andersson) hos ”Lars-Anners” död. När
han låg på bår skulle alla i Byn se honom sista gången. Jag gick
med alla övriga barnen.
Huset
i Svedbro
Närmaste diversehandel var ”Hulténs” en halv kilometer västerut.
Biträdet hette Augustin vilket lät konstigt för ingen annan hette
så. I denna affär fanns många saker att köpa för dem som hade
pengar. Matvaror av olika slag, hushållsartiklar, klädesplagg,
spik och järnmanufaktur mm. Endast orostat kaffe fanns då, vilket
såldes i lös vikt ur stora jutesäckar. Av socker fanns
farinsocker o. toppsocker. Skummjölksost kostade ibland 50 öre kg.
Oseparerad mjölk kunde man köpa hos bönder för 10 öre litern. På
vår gård fanns en liten ladugårdsbyggnad så vi hade en ko själva.
När mamma kärnade smör fick vi barn smaka ”kärnflötar” på
en brödbit eller på ett kaffefat. Pappa var både jägare
och fiskare, Ibland kom han hem med någon orre eller tjäder och
jag minns även att han ibland kom med flera vackra laxöringar som
han hade fångat i ån norröver.

Erlands
far på jakt
När
kon kalvat blev det råmjölk. Av den gjorde mamma kalvdans som vi
alla tyckte var så gott. År 1910 flyttade vi till Bergsjö, men förut
hade pappa sålt vår sista ko till slakt. 70 kronor fick han för
den. Den 15 maj 1904 fick vi en liten syster som fick heta Edit,
Linnea, Ingeborg. Av den händelsen minns jag ingenting, hon bara
fanns där helt plötsligt. Jag var då 1 år och 8 ½ månader.
1909
var storstrejkens år. Många vore de arbetslösa gesäller som
vandrade efter alla vägar. En dag kom en arbetslös bagargesäll
och fick veta att det fanns en riktig bakugn i vår gård. Snart
blev det bestämt att han skulle få hyra bageriet och kammaren.
Sedan vi flyttat på våren 1910 hyrde han även köket och kammaren
vi brukat. Där öppnade han café och brödbutik samt sålde läskedrycker.
På den tiden fick man en hallonlemonad för 10 öre. Hans namn var
Lindén. Belysningen i vårt hem i Svedbro var den för den tiden gängse,
nämligen fotogenlampor. Konsten att rätt sköta en fotogenlampa för
att få bästa lyset är numera helt bortglömd. Omkring 1907—08
kom elektriciteten till vår lilla by. Smeden Bergkvist som hade östra
smedjan, skaffade en likströmsgenerator som var stark nog att
producera lyskraft till samtliga hushåll. Den drevs av ett
vattenhjul som fanns i ån ovanför smedjan. Först användes koltrådslampor
men de lyste inte mycket bättre än en ”rödlök” sades det, i
jämförelse med de metalltrådslampor, Kanthal-lampor som snart kom
i bruk.
Min
mamma hade i sin ungdom, kanske i början av 1890-talet skaffat en
handdriven stickmaskin. Med den kunde hon på ganska kort tid sticka
ett par yllestrumpor, men dessutom tillverkade hon vantar, tröjor,
muddar för handlederna, damasker och pjäxband mm av yllegarn.
Herrstrumpor kostade då 1 krona paret 1908-09. Hon arbetade tidvis
för olika beklädnadsaffärer bland annat en i Sandviken några år.
Fortsatte med stickning några år även sedan vi kom till Bergsjö
för att bidra till det ekonomiska. Pappa var skicklig smed och träsnidare,
men eftersom han i sin barndom förlorat högra armen i en olyckshändelse
måste han ha hjälpare ganska ofta när han arbetade. Han hade ett
koleriskt temperament. Oftast var han glad och pratsam även
humoristisk men när något gick snett fick han riktiga
vredesutbrott.
Jag
började småskolan den 1 sept. 1909. Den dagen minns jag tydligt ännu.
Vägen gick österut ca 1 km och mamma var med första dagen
naturligtvis. Lärarinnan hette Hanna Boman och var från Gävletrakten.
Det var första och andra klass. Eriks lärare hette Frändén
och han flyttade några år senare till Härnösand. Av kamraterna minns jag bäst
namnen på pojkarna. I andra klassen var det Bernhard Bylin, Axel
Enander, Oskar Mattsson, Erik Eriksson, Karl Sjölander (min kusin)
och Evert Hansson. I första klass var Anders Andersson, (Kvarnante)
Anders Sjödin, Valter Pettersson från Bosta eller Ås, Ture
Enander, Bror Mattsson, Jon-Erik Svedin och jag själv förståss.
Tror det var en pojke som hette Bergström i efternamn som jag nästan
glömt. Av flickorna minns jag endast namnen på Märta Melin från
Byn. Agnes Mickelsson från Åsbacken och så Elvira ? Orsaken till
att jag aldrig började skolan efter nyår 1910 (vårterminen) vet
jag inte säkert, man det pratades ofta om att vi skulle flytta till
Bergsjö.
Pappa hade på
sommaren (hösten) året förut (1909) fått överta en cykel och
reparationsverkstad av vår morbror Alfred Lindblad och ambulerat
mellan Bergsjö och Svedbro nästan var vecka. Firmanamnet var då
som nu Bergsjö Velociped § Mekaniska Verkstad. Äntligen en
dag i april blev flyttningen verkställd. En av Ante
Frelins (Grängsjö) drängar Edvard Norlin körde trillan där
mamma, Edith och jag åkte. Med oss i trillan var en massa korgar
med kläder och husgeråd. Själva lasset med möbler och annat kördes
av en annan dräng också från Grängsjö. Det var nog frampå
eftermiddagen innan vi kom fram till gården ”Bygget” och sedan
bar vägen uppåt, ständigt uppåt, men till slut kom vi till krönet
och det började luta utför. Vi passerade ”Västeränget”,
fattiggården och Sundells slakteri. Vi såg kyrkan och Kyrksjön
och sedan for vi förbi Apoteket och Östlings diversehandel. Sedan
åkte vi förbi Östbergs kvarn över en lång träbro som gick över
den bredaste å jag någonsin sett förut. Uppför sockenbacken och
efter en liten bit svängde körkarlen till höger förbi ett stort
slottsliknande hus ner mot ån vi just passerat. Där fanns huset vi
skulle bo i samt flera brädskjul, vedbod och en verkstadslokal där
färdiga cyklar monterades. Fälgar och skärmar voro av bokträ,
men redan nästa år voro cyklarna försedda med stålfälgar och
-skärmar.
|